Irasshaimaseeeeeeeeeeeeee

Så det har slutligen blivit min tur. Bibas tur. Mitt namn uttalas nämligen av japaner som ビバ, vilket kan betyda både Biba och Bieber. Heter alltså Bieber i Japan.

Nåväl. Vi övergår till intressantare saker!
I går, lördag, veckodagen till trots, var jag i skolan för första gången. Ja, se, så funkar det i Japan, eller specifikt i min värdsysters skola. För att inte dryga ut inlägget alltför mycket sammanfattar jag skolhistorien med ett citat: "My milkshake brings all the boys to yard." Det otänkbara har inträffat - jag är det som Eric Saade så desperat sjöng om att vilja bli: popular. Flickor står med öppen mun och stirrar för att sedan skrika när man vinkar till dem och pojkar viker pyttesmå origami-tranor åt en. 

Efter spänningen som utspelats i Tokyo Nodais utbildningslokaler begav vi oss till det beryktade Shibuya 109 för att frossa på Sweets Paradise. För den oupplysta följer här lite information: Sweets paradise är en s.k. tryck-i-dig-allt-du-kan-under-90-minuter-buffé. Man får alltså äta hur mycket mat och tårta man behagar med en tidsgräns på en och en halv timme. Det är en ganska bra deal med tanke på priset på ca 1500 ¥. Det skulle vara kaféerna i Sverige, det. Mat är otroligt billigt i Japan. 

Obligatorisk purikurabild.

I dag prickade vi av lite fler punkter på min "bucket list" som man kanske skulle vilja uttrycka det. Dagen började nämligen med att vi åkte till Akihabara för att gå på kattcafé, där jag hängde med den här livsnjutaren

Äventyret fortsatte med lunch i Tokyo Sky Tree följt av en tur till Odaiba där vi besökte en arkad. Sist men inte minst åt vi på en kinesisk restaurang i Setagayaområdet, där mitt nuvarande boende ligger. Jag häpnas ständigt över hur stor mängd mat som får plats i japanernas små kroppar. (Jag som trodde jag åt mycket, liksom.) Ej heller har jag vant mig vid det tempot de lyckas förtära allt. Varför hetsäter japaner? Den frågan besvaras i nästa avsnitt av Viva i Japan. 
Eller inte.

Avslutningsvis vill jag önska alla där hemma i Sverige en glad påsk! Påsk är det inte här, inte vad jag har märkt av i alla fall. På tal om påsk så tyckte värdfamiljen om det svenska godiset jag tagit med som gåva till dem, till och med "djungelvrål"... Prank fail level: 5000.

Swags out!

//Bieber-chan
Anonym
2014-04-21 @ 08:08:32

Kul skrivet! Greta, hur går det för dig? Hur är det i din värdfamilj? Mamma Lena undrar..




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0